Hunden är människans äldsta husdjur och härstammar från vargen. Precis hur det gick till när vargen blev hund finns det många olika teorier om, men de flesta forskare verkar övertygade om att de första tama vargarna som levde tillsammans med människor fanns i Sydostasien. Där har man
hittat skelett från vargar som har levt i människornas närhet som kan var så pass gamla som 30 000 före Kristus.
Andra forskare menar att dagens hundar alla härstammar från sex olika stammar av vargtikar, också dessa från Sydostasien. Även om de härstammar från Sydostasien så har hundarna som härstammar från dessa vargtikar sen genom tiderna spridits över hela jordklotet, och utvecklats till de moderna hundraser v
i känner till idag. Alla sex stammarna av hundar verkar inte ha spridit sig över hela världen, utan vissa stammar finns till exempel bara i Europa och Turkiet. Den stammen är dessutom mycket yngre än de andra.
En viktig skillnad mellan vargen och de tama hundar vi har idag, är deras matsmältningssystem och förmågan att kunna smälta och ta upp näring från andra livsmedel än animaliskt protein. Våra tamhundar kan äta en allsidig kost av både kött, grönsaker och spannmål, något som vargen inte klarar utan den behöver en föda som endast består av kött. Det verkar som att det har varit en förutsättning för de vargar eller hundar som skulle leva tillsammans med människor att de kunde överleva på en mer stärkelserik kost.
Man skulle kanske kunna tro att de vilda hundraserna fanns innan våra tam
a hundraser, men så är det inte. Det är nämligen så att det istället är människans tama hundar som har förvildats och sen blivit till vildhundraser. Detta kan man se i till exempel Australien dit hunden kom först för 5000 år sen. Där är det människans tama hundar som förvildades och blev till den vilda hundrasen dingo.
Omfattande analyser av gener från hundraser och vargar visar att de genetiskt sett är samma art, men att det finns viktiga skillnader mellan dem. En skillnad har att göra med nervsystemet som påverkar hundens beteende, en mycket viktig egenskap eftersom de vargar som någon gång för länge sedan valde att leva nära människan. Uppenbarligen måste de ha haft ett sinne som gjorde att de trivdes i människans sällskap, istället för att se människan som en fiende.